Minnen från Visby 1886-1932
av
Torsten Molin

Innehåll

Familjen Molins vistelse på Gotland
Petter (Petrus) Abel Holmberg
Brev från Petrus Holmberg till sin syster Hanna
Vid A. P. Holmbergs bår
Anton Molin
Gerda Molin
Finngränd 7
Brev mellan Visby och Stockholm 1917
 


Familjen Molins vistelse på Gotland
 
 
Olof Molin med första hustrun Maria Chatarina Olsdotter. I knät sitter Ellen (3 år) och bredvid står Maria (4 år). Fotografi taget i Rönne, Lerbäck 1866.

Den 1 juni 1886 antecknas i kyrkboken för Visby domkyrkoförsamling att Olof Molin och hans andra hustru Kristina Josefina, född Andersson, har inflyttat till Visby. I hans sällskap följer också hans döttrar i första äktenskapet, Maria, född 1862 och Ellen, född 1863. De kommer ifrån Solna församling i Stockholms län.

Det är dock inte säkert att det datum som står i kyrkboken är den exakta ankomstdagen. Det kunde dröja innan man anmälde flyttning - ibland en avsevärd tid. Frågan är av vilken anledning de bosatte sig på en så avlägsen och vid denna tid så svårtillgänglig plats. Andra frågor, som väntar på svar, vad försörjde sig Olof Molin med. Vad gjorde döttrarna som då var 24 resp. 23 år gamla? Var i staden bodde de?

På sommaren 1886 var Kristina Molin gravid och hon nedkom i Visby med ett dödfött flickebarn den 31 augusti 1886.

Vistelsen på Gotland blev kanske inte så lyckad som Olof Molin tänkt sig. Der 28 september - alltså efter knappt fyra månader efter inflyttningen återvänder familjen Molin till fastlandet. Olof Molin och hans hustru flyttar till Skå församling på Svartsjölandet och döttarna Maria och Ellen beger sig till Stockholm och Adolf Fredriks församling.


Petter (Petrus) Abel Holmberg

I Visby fanns samtidigt en ung man, Petter Abel Holmberg. Tilltalsnamnet var Abel. Han var född i Hejdeby 8 september 1855. Till yrket var han handlande, men någon uppgift om i vilken bransch han arbetat, har inte gått att få fram. Abel Holmberg var en from man. Den 20 oktober 1878 blev han medlem i full förening i Visby metodistförsamling, Ebenezer. Han hade också utträtt ur Svenska kyrkan och tillhörde Mletodistkyrkan som s.k. "främmande trosbekännare".

I likhet med mänga andra gotlänningar hade han bott på fastlandet någon tid och återflyttade till Visby från Västervik den 11 november 1884.

Även systrarna Maria och Ellen Molin var tidigt gripna av väckelsen. De fick kontakt med den redan under den tid de bodde i Stockholm - alltså innan de flytta till Gotland 1886. De har berättat hur de under den tid de bodde i Solna (Ekelund) kunde gå till Södra missionshuset (nuvarande Andreaskyrkan) för att delta i gudstjänsten. Det kunde hända att de besökte kyrkan två gånger på samma söndag. Immanuelskyrkan på Tulegatan 3, var då ännu inte byggd.

Hur och när Ellen och Abel blev närmare bekanta är ovisst. Kanske kan man anta att de träffats i samband med någon gudstjänst i Visby - eller på fastlandet. Säkert är att Abel Holmberg följde med familjen Molin vid flyttningen till Stockholm den 28 september 1886.

Den tredje oktober 1886 - en vecka efter avresan från Visby - firade Abel och Ellen sitt bröllop i Stockholm (Adolf Fredrik). Lysningen hade tidigare skett i Visby. Abel ändrade sedan sitt förnamn till Petrus, då man (Ellen?) tyckte att Abel var ett fult förnamn.

Petrus och Ellen var sedan bosatta i Stockholm till den 29 november 1887. Var de bodde och vad de sysslade ned, är inte känt.

Det är inte heller känt var makarna Holmberg bosatte sig efter återkomsten till Visby 1887. År 1893 var adressen Västra Kyrkogatan 1, hörnet av Skolgatan alldeles intill Tekniska skolan. I fastigheten låg ända in på 1960-talet Svanborgs bageri.

Den 1 november 1889 flyttar Maria Molin till sin syster i Visby. Hon kommer från Hedvig Eleonora församling i Stockholm och har dessutom flyttningsbetyg från Stockholms östra friförsamling (Betesdakyrkan??) Enligt folklängden för Visby tycks hon alltid ha bott tillsammans med sin syster och svåger. Hon tituleras "piga" i handlingarna.

Petrus Holmberg blev den 1 december 1889 antagen som vaktmästare vid Metodistkapellet i Visby. Pastor i metodistförsamlingen var då Johannes Roth, 39 år gammal. Petrus Holmberg fick inte leva så länge. Den 28 februari 1893 går han bort. Dödsorsaken anges vara "hjärtfel". I metodistförsamlingens matrikel står kort och gott: "Dog i tron".


Brev från Petrus Holmberg till sin syster Hanna
Hanna är mamma till Gina Holmberg och hennes syskon.
 
Wisby den 15 Okt. 1889.
Älskade Syster Hanna

Mycken frid!

Vet du ej har du icke hört, att Herren är en evig Gud, som har skapat jordens ändar ... som gifver Kraft åt den trötta och stor styrka åt den maktlöse.

Es. 40:28-29.
Tack snälla du för brefvet från dig, tack för helsningarna roligt att du mår väl ja nog äro vi omgifvna af faror men pris vare Gud han är med på den farliga färden. Herren är en Klippa som aldrig vacklar, ja må vi hågkomma hvarandra vid nådastolen.

Lotten sänder idag en korg med din adress som du får hemta på Tjelvar som ligger vid Skeppsbron. Bref från Lotten och Oscar följer i korgen. Några nyheter från Gamla Wisby har jag ej att omtala som är af någon betydelse endast att allt artar sig till vinter. Träden stå nakna en del gula samt ute i stan om qvällarna råda egyptisk mörker men det är som det skall vara, äfven har jag att omtala att jag blifvit antagen till Waktmästare vid Kapellet (Maria har kanske sagt dig det) och skall börja den 1 Dec. får se hur det går. Joh. Roth är stationerad här nu.

Äfvenså ha vi fått kök der vagnboden förr var om du mins samt tagit dörr genom väggen så här har varit ett riktigt stök en lång tid och ännu är det ej färdigt. Ellen är riktigt ledsen på alla både murare, snickare, byggmästare, värd och allt hvad det är.

Roligt om du snart komme hem på en titt i nästa sommar får vi väl vänta hoppas jag.

Baptisterna här ha fått ett nytt Kapell så fint och stiligt. Nu kommer Ellen att skrifva lite till dig, äfven må Gud vara med dig och oss samt efter sin nåd velsigna oss.

Din broder Petrus

Min Kära Hanna!

Ty ännu en liten tid och så kommer han som komma skall och fördröjer icke.

Tack min kära du för alla bref samt alla hälsningar från dig tack tack! Och tack kära du för den rara kaffepannan som jag fick, den är så utmärkt bra och blir så gott kaffe uti. Gud välsigne dig. Tack, ja åter tack för allt. Många kära hälsningar till dig, hälsa Maria och Anton om du träffar dem först och sist är du hälsad från din

Ellen Holmberg.


Vid A. P. Holmbergs bår

(Af hans fader.)

Petrus är lycklig, han for hädan i frid,
Tåligt han bar sitta plågor en tid,
Stofthyddan i grafven får snart hvila ut.
Men friden hos Jesus den tar aldrig slut.

Du kvarlämda maka som sörjer din vän
Om en kort liten tid får vi mötas igen
Då skall sorgen förbytas i glädje och fröjd
Då ni mötas hos Jesus i himmelens höjd.

Jesus har lofvat vara enkornas man
Alla dina sorger förtro dem åt han
Låt Jesus vara ditt tillflykt och stöd
Han som bäst känner ditt behof och nöd.

När Jesus då kommer att hemta sin brud
Får ni båda stå klädda i klarhetens skrud
Ty Jesus ej glömmer dem han utkorat har
Den i trona afsomnat han lämnar ej kvar.

Ömt älskade Petrus jag glömmer ej dig
du var mig så huld och så kär
Dina plågor har slutat du hvilar i ro
Då själen hos Frälsaren är.

Jag är kvarlämd i sorgen på jorden ännu.
Jag saknar dig min älskliga vän
När Guds nådiga vilja så är
Får vi nog mötas igen.

Jesus min Frälsare tag du vård ont mig
Du känner min sorg och min nöd
Alla mina sorger jag lämnar åt dig
Gör mig trofast allt in till min död.

När du då kommer att hämta din brud
Glöm då ej mig och min vän
Låt oss få vakna vid basunens ljud
Och möta hvarandra igen.

Då får vi gå dig till mötes vår Frälsarekär
Och skåda din ära och prakt
Då blir vi dig lika vi får se dig såsom du är
Som ditt tjänare Johannes har sagt.


Joh. 1 Ep. 3 kap. 2 v.


Anton Molin
 
Anton Molin

Marias och Ellens bror Anton, dör i Visby den 27 mars 1891. Dödsorsaken anges vara "lungsot". han var äldst av syskonen Molin (född 7/6 1859) och var vid sin död alltså 31 år, 9 månader och 20 dagar. Tacksägelse över honom hölls i Visby domkyrka men begravningen skedde sedan i Stockholm (Adolf Fredrik). Enligt död- och begravningsboken skulle Anton Molin ha varit kreaturshandlare.

Det har inte gått att få fram, när Anton Molin flyttade till sina systrar i Visby. Kanske tog han inte ut flyttningsbetyg utan reste hit ändå, när han kände att han inte orkade arbeta längre. Att han begravdes i Stockholm tyder kanske på detta.


Gerda Molin

Enligt församlingsboken för Visby domkyrkoförsamling inflyttade Gerda Molin till Visby den 1 juni 1902 från Odensala. I verkligheten kom hon dock tidigare till Visby. Den 31 maj 1901 avgick hon nämligen från Solbergaskolan i Visby, alltså precis ett år innan hon blev antecknad som inflyttad.

Det är möjligt att Gerda Molin antecknades som inflyttad med anledning av att hon skulle konfirmeras. Konfirmationen ägde rum 29 maj 1903, varför hon måste ha gått och läst för prästen under tiden 1902-1903.

Ingen annan adress än Finngränd 7 är antecknad för Gerda Molin. Den 14 december 1912 flyttar Gerda Molin till Oscars församling i Stockholm.

Kontakterna med Visby friförsamling

Den 27 juli år 1890 togs systrarna Maria Molin och Ellen Holmberg in som medlemmar i Visby friförsamling. Båda var tidigare medlemmar i Missionsförbundet och kom till församlingen på flyttningsbetyg. Ellen kom från Rörstrands församling i Stockholm och Maria från Stockholms östra friförsamling (Betesdakyrkan?).

Båda systrarna hade då bott i Visby en tid. Ellen Holmberg kom till Visby i sällskap med sin man den 29.11 1887 och Maria Molin flyttade till Gotland den 1 november 1889.

Ellen Holmberg var gift med Petrus Holmberg men denne gick inte in i friförsamlingen. Enligt anteckning i husförhörslängden var han "methodist" sedan 12 maj 1880.

Ellen och Maria blev mycket verksamma medlemmar i församlingen. Ellen blev snart organist vid gudstjänsterna. Enligt hennes egen uppgift var hon ovillig att spela, da hon ansåg sig inte kunna spela tillräckligt bra. Hon blev emellertid övertalad och fick låna hem musikupplagan av sångboken, så att hon kunde öva sig i förväg.

Maria blev föreståndare för syföreningen år 1901 och hade den uppgiften ända till år 1921.

Tillsammans åtog sig systrarna också vaktmästaruppgifterna i Norra missionshuset. Arbetet var betungande. Uppvärmningen skedde med ved och kaminen måste passas både bittida och sent. Maria har berättat hur hon måste gå till missions huset klockan fyra på julnatten för att lägga in ved i kaminen, så att det skulle vara varmt till julottan. Missionshuset fick elektriskt ljus är 1913 och innan dess måste vaktmästarna svara för skötseln av fotogenlamporna. Därtill kom städningen (skurgolv) och skötsel av tomten utanför kyrkan.

Vaktmästarna avlönades sporadiskt, när församlingen hade möjlighet härtill. Lönen var naturligtvis mycket blygsam. I åtskilliga år tog församlingen upp en kollekt som fick utgöra vaktmästarnas lön. I andra fall gav man ett anslag till avlöningen. I styrelseprotokollet för den 10 januari 1910 anges särskilt, att Gerda Molin skall ha sin del, trots att hon formellt inte var vald till vaktmästare.

Ellen och Maria tillhörde församlingen till 18 januari 1927, då de utgick på egen begäran. Anledningen var enligt uppgift från Harry Ericsson missnöje med redovisningen av syföreningens pengar. Syföreningen hade nämligen samlat in pengar för inköp av gardiner till kyrkan och beloppet hade lämnats till en församlingsmedlem, som skulle ombesörja inköpet. Det dröjde dock alltför länge enligt systrarnas åsikt innan det kom några gardiner. Och då församlingsstyrelsen inte gjorde något för att reda ut affären förklarade systrarna vid ett församlingsmöte: Nu kommer vi aldrig hit mera.

Församlingen sökte dock övertala systrarna att stanna kvar men utan resultat. En anteckning i matrikeln, daterad 18.1 1927 berättar: "Ett styrelsemöte hölls i distriktsföreståndarens närvaro men det var omöjligt att komma till rätta med dem. (De) ville inte längre vara i sällskap med oss."

Enligt uppgift skulle Maria och Ellen därefter gått med i metodistförsamlingen i Visby. Så tycks dock inte ha skett. De finns inte med i metodistförsamlingens matrikel. De kan naturligtvis ha deltagit i metodistförsamlingens verksamhet utan att vara medlemmar i församlingen. Ellens man var ju metodist.

Gerdas medlemskap i Visby friförsamling

Den 30 januari 1907 intogs Mamma i församlingen. Protokollet berättar följande:

"§ 3 För att intagas i församlingen hade anmält sig Elias Glansholm, Elsa Johansson, Gerda Molin och Lydia Wassberg, som af församlingen beviljades och intogs med bön och händers påläggning samt att församlingen helsar dem välkomna."

Någon anteckning om att Mamma flyttat från församlingen finns inte, men det måste ha skett senast i samband med giftermålet är 1913.

Visby friförsamlings ungdomsförening bildades den 1 april 1906. När Mamma gick med i ungdomsföreningen är ej antecknat, men den 7 april 1907 valdes hon in i en kommitté som skulle dela ut traktater. Övriga medlemmar i denna kommitté blev Karl Karlsson (Casserstedt), Elias Glansholm, Elsa Johansson, Rut Johansson och Lydia Wassberg.

En månad senare (5 maj 1907) var det medlemsintagning i ungdomsföreningen. Då intogs fem nya medlemmar, nämligen Albin Allard, Gunnar Jonsson, Albert Nilsson, Nils Anton Svensson och Gerda Dahlström.

Den 18 augusti 1907 fotograferade sig ungdomsföreningen. Kortet skulle sedan skickas till tidningen Ungdomsvännen.

Vid ungdomsföreningens årsmöte 9 februari 1908 kom Mamma med i festkommittén, tillsammans med E.G. Djrefsson, Lars Gardelin, Elsa Johansson, Karin Olsson och Lydia Wassberg. Mamma omvaldes då också i traktatkommittén.

Vid årsmötena 1909 och 1910 blev Mamma omvald i båda kommittéerna. Årsmötet 1911 slopade traktatkommittén och man beslöt att alla medlemmar skulle ha som uppgift att sprida traktater.

Inte heller i ungdomsföreningens matrikel finns uppgift om när Mamma flyttade.


Finngränd 7

Övre Finngränd med Finntrappan har ärevördig ålder. Trappan kallades under 1700-talet för "Tjuvtrappan". Gränden var en via dolorosa för brottslingar, som dömdes nere i staden och fick vandra upp till Kåken, på den plats som sedan blev Klinttorget, för att straffas. "Myllers backe" hette gränden år 1750, men i början av 1800-talet kallade prosten Alfvegren backen för "Klifver eller Finnebacken". Ett "kliv" - på rikssvenska "klev", är ju ett oplanerat brant gångstråk, som här kompletterats med en trappa i den brantaste delen upp mot Trappgatan.

Stadsfullmäktige beslöt år 1867 om stensättning av Övre Finngränd och omläggning av trapporna. Också 1910 blev det pengar till en trappa, då väl den gamla vittra sönder. Kalkstenstrappor brukar inte bli så långvariga. Tre år tidigare hade P.J. Gerdén motionerat i stadsfullmäktige om Finnbackens förseende med stentrappor. Det gällde backen ned mot Ryska gränd. För att få trafikprofilen rak föreslog han inköp av ett hus som låg i vägen. Motionen avslogs trots stark argumentering av motionären. Han återkom senare under året försedd med namnunderskrifter av flera som ville ha trappor. Det blev diskussion, där de flesta var för avslag. Motiveringen var att trappan av pietetsskäl borde få vara orörd. De som ville gå i trappor kunde använda Kyrktrappan. Någon föreslog att kullerstenarna skulle ersättas av tjärmakadam. Detta avslogs, då "den otrefliga färgen komme att bilda en skarp kontrast till den omordade pieteten". Det blev avslag på nytt.

Fastigheten Finngränd 7 ligger numera i kvarteret S:ta Maria, tomtnummer 29. Tidigare fastighetsbeteckning var Klinterotens IV:e kvarter, nummer 49. Huset är känt sedan mitten av 1700-talet och ägarförteckningen ser ut så här:
 
Christina Nilsdotter Förste ägare, årtal okän
Hans Jac. Giutzelke, hovrättsadvokat  1780
Jacob H. Falk, tunnbindargesäll 1792
C.B. Falk, tunnbindare 1800
J. Ahlbergs sterbhus (Johan Söderdahl, salpetersjudare) 1810
Olof Timgren, arbetare 1820
Anton Romdahl, stadsvakt 1830
Enkan Anna Helena Romdahl 1885
Mekaniker Johannes Siltbergs hustru
arv efter Anna Helena Romdahl		 1893
Johannes Siltbergs arvingar
Sonen juvelerare Enok Slitberg, dottern Dorotea Siltberg,
gift med handl. Petter Aug. Jonsson		 1906
Handl. Petter Aug. Jonsson
jämte barnen Enok Teodor Nyvall och Jakob Natanael Nyvall		 1929
Ellen Holmberg och Maria Molin 1929
Telereparatör Valentin Larsson 1932
Direktör Gunnar Werkelin 1947
Fru Gina Kistner 1949
Slaktaren David Karlsson jämte arvingar 1950
Ove Lindahl 1983
Rolf Orrhanse med hustru 1983

De taxeringsvärden jag fått fram, är följande:
 
1895 900 kr
1906 2100 kr
1926 3000 kr
1929 3000 kr

Inteckningar:
 
Ellen Holmberg o. Maria Molin 1932 2500 kr (Tegeltaket)
Valentin Larsson 1942 1000 kr
Valentin Larsson 1944 5000 kr
Gunnar Werkelin 1949 7000 kr
Gunnar Werkelin 1949 6000 kr
David Karlsson 1951 10000 kr
David Karlsson 1952 20000 kr
Rolf Orrhanse 1982 115000 kr
Summa 166500 kr

Som framgår av ovanstående, var Maria och Ellen hyresgäster under större delen av sin tid i Visby. Tyvärr har det inte gått att få fram, vid vilken tid de flyttade till Finngränd 7. År 1895 var adressen Västra Kyrkogatan 1 och år 1907 bodde de ju i Finngränd 7.


Brev mellan Visby och Stockholm 1917
Wisby 2 sept. 1917 Söndag
Kära Gerda och Gunnar samt Bertil och Torsten.

Guds Frid.

Hjertligt tack för kärkomna brefvet. Så roligt att resan gick bra, så att ni slapp att vara sjuka och att det var vackert väder, tänk så bra. Nu är det ej långt mellan regnskurarna och blåsigt har det varit hela tiden sedan ni reste, så att båten kommit ganska sent om dagarna.

Kära Gerda, du tackar f ör all uppassning vi gjort. Men det känns ej som någon uppoffring, nej vi bara önskade att vi gjort mera, ja mycket mera. Men hvad jag beklagar, att jag blef så dålig och ännu är jag långt ifrån bra. Det värker ännu så i min rygg att jag kanske nog skulle gå till läkare. Fast nog drar jag mig i det längsta. Jag hoppas att Gud skall hjelpa mig ändå.

Vi kom öfver en bit tyg av bästa sort som lille Beppe skall ha till sin tredje födelsedag. Det blir en bra kostym, om ni nu bara ej tycker att det är för mörkt. Jag tror att vi kunde sy den om du vill sända hit den svarta, som vi sydde. Men sänd den då snart att vi hinna den färdig till födelsedagen.

Och nu är det ju snart lille Torstens födelsedag. Du får gratulera honom så hjertligt från mig den dagen. Hur är det nu med Bertil, han var ju så snuvig, när han reste. Och sen hur är det med Torsten och dig Gerda. Jag hoppas att ni äro krya nu. Må nu Gud vara med oss alla på våra skilda vägar och välsigna oss.

Tänk att jag glömde bedja eder hälsa till våra vänner, då ni reste. Jag ber nu derom i stället. Först och sist är ni fyra hjertligt hälsade från eder syster och moster Maja.
 
Visby den 2 sept. 1917 (Söndag)
Kära Gerda o. Gunnar och Bertil o. Torsten.

Guds Frid !

Innerligt tack för kortet och brefvet, som vi fått. Det var mycket roligt höra att ni kommo lyckligt öfver sjön. utan att bli sjuka. Gud är god.

Sedan ni rest har det inte varit något vackert väder utan regn varje dag med blåst o. kyligt i luften. Få se, om det inte blir några vackra dagar mer i höst. Vi får vara glada öfver det vackra väder vi haft i sommar, ty det har varit en härlig sommar i år med sol och värme.

Hur mår min lille Bertil nu om dagarna? Är han ledsen för att han inte får vara så mycket ute nu? Eller är han glad som lärkan ändå? Jag kommer ofta ihåg min Beppi och undrar om han åter nu, så han kan växa och bli stor och stark. Hälsa honom från moster Ellen att han får inte glömma att äta om dagarna.

Nu har vi köpt tyg till en kostym åt Bertil och om du sänder hit den svarta kostymen kan vi sy efter den, tänker jag. Det är ett förtjusande bra tyg, cheviot i blått. Vi kan ju sanda en bit till prof, så ni kan se hur det ser ut. Sänd då snart post, så vi hinner få den färdig till den 19, hans födelsedag.

I dag har tant Karlsson varit hos oss. Hon kom i går och stannar till onsdag. Få se, om hon kommer att resa till Amerika eller ej.

I eftermiddag är det inställt på Missionshuset, för det är årsmöte på Soldathemmet. Det hade nog varit roligt att vara med, men det ösregnar i dag, så det blir nog inte många där.

Hälsa kärt till alla vänner samt till Huddinge. Mest är ni alla hälsade från er tillgifna

Ellen

Hur är det med din fot? Svullnar den ännu? Den är väl inte sämre. Hoppas att Gud snart gör den bra och att ni alla må få vara friska.

D.S.
Wisby den 7 okt. 1917 Söndag
Kära Gerda och Gunnar samt Bertil och Torsten.

Frid af Gud.
 

Hjärtligt tack för kärkomna brevet. Så roligt att lådan med dess innehåll var välkommet och bra. Jag tycker mig se lille Beppe klädd i sin nya dräkt. Nu får han väl gå med till kyrkan varje söndag. Jag ångrar mycket att han ej fick gå med till missionshuset mera, då han var här. Jag ser hans tårar när jag vill, och hör hans försök att säga "missionshuset". Och lille Torsten sen. När han satt i vagnen och försökte se ut i köket och vagnen stod med baken åt köket, så han måste sträcka ut sitt lilla huvud, alltid snäll och rar. Gud välsigne dem båda.

Det var roligt att Din fot nu är bra. Ja även min rygg är ganska bra, som väl är.

I går fick vi ett tredje brev från Amanda. hon tackar för att vi haft besvär med lammköttet. Men det besväret har ej varit stort. Vi har bara givit dem adressen och sagt hur mycket dem vill ha. Så det besväret kan vi komma ut med, om ett tjog vill ha salt fårkött. Men sedan säger hon bara i förbigående: Är det gott om smör i Wisby?

Vi har hört att det är ont om smör i Stockholm. Om ni vill ha smör, så sänder vi så gärna, men det är mejerismör, som kostar 4.75. Landssmör är det ej gott om. Vi fick ett hg för åtta dagar sedan och jag tror att ni kan få ett kg nu om lördag. Det kostar 4.20. Då kunde ni sända pengar med Ljunggren, då dem nu reser hit till bröllopet. Och så sänder vi smöret med dem, så blir det inga omkostnader därför.

På fredag skall Judiths bröllop äga rum, så Maj kommer hem och så Gunnars systrar. Dem kan ej hava någon bjudning, sade Anna W till oss, nu då man ej kan få köpa vad man vill. Farbror Lundberg skall visst vara med.

Hälsa nu så kärt till alla vänner. Det var sant - Stenboms har bett oss hälsa eder, både Naemi och Märta. Hälsa även Tant och Fredrikssons. Mest är ni fyra hälsade varmt av

Eder tillgifna syster Maria.

Natanaels fabrikation med lampor slutade med en explosion, som höll på att kosta honom livet, men det gick bra.
 
Wisby den 7 okt. 1917 Söndag
Kära Gerda o. Gunnar samt Torsten o. Beppe!

Guds Frid!

Tack för det kära brevet som vi fått. Det var roligt att det vi sände var välkommet och att Bertils kostym passade. Men att ni bytte bort Bertils kängor, tycker jag att ni gjorde dumt i. Ty dessa som vi sände voro starka och varma och dyra. De kostade 8:- kr, då andra äro mycket billigare. Och dessa hade han kunnat gå med utan galoscher nu på hösten och hade inte behövt frysa ändå, ty de voro varma.

Det var roligt att Beppe blev gratulerad på födelsedagen och blev ihågkommen av många, tänker jag. Roligt för Beppi att han fick en cykelhäst att åka på. Nu gäller det att äta duktigt så benen växa, så de blir långa nog för att kunna trampa den. Roligt att Torsten nu kan krypa omkring. Snart står han väl på benen och så tar han sina första steg.

Nu har Gud givit oss antracitkol för 8:50 kr hl. Då vi var på väg till båten med lådan till er kom en skjuts med kol. Vi frågade dem, om herr Klint hade mer. Ja, sade de då. Maria gick då in på kontoret och bad att vi skulle få. Och tänk, att vi fick. Vi tackade Gud av fullaste hjärta, då vi gingo hem.

Nu då Furustams flyttade, voro vi och några till med och hjälpte dem att bära saker som inte tålde köras utan att packas väl. Då var ibland de bärande Karlsson. Han fick då höra att vi inte hade någon fotogen. Då lofvade han oss att skaffa lite. Och nu har vi fått 4 liter fotogen och 1 liter bensin. Så nu reder vi oss en tid, och då det blir slut, får vi nog mer eller det blir annan utväg. De som förtrösta på Herren kommer aldrig på skam.

Ännu har vi inte fått något brev från Ester. Tänk att hon sålt affären. I dag är det rätt kallt vintern kommer nog, men vi äro ändå glada, ty vi har att värma oss med. Gud vare tack för allt. Kära hälsningar till Huddinge samt alla vänner för övrigt. Mest äro ni fyra hälsade från

er tillgivna Ellen.

P.S. Ni får inte tala om för någon, att vi fått lysolja. Det var roligt att Du nu är bra i Din fot.

Fotnot

Furustam var missionsförsamlingens nye pastor, som kom till Visby 1917. Karlsson var anställd (?) eller ägde (?) Lysoljebolaget. Han tog senare namnet Casserstedt.

Ester = Mammas yngre syster.
 
3 nov. 1917 Lördag
Kära Gerda och Gunnar samt Bertil och Torsten

Frid af Gud

Hjertligt tack för brefvet till Ellens födelsedag. Och tack hjertligt för tvålen, det är saker som inte växer på träden i dessa dagar. Det är snart rakt gräsligt hvilka tider vi lefva i, det tar slut med allt snart. Här finns nu hvarken hafre eller risgryn och intet kaffe. Hvad ni äro lyckliga, som fick så mycket kaffe förra Julen. Vi blanda nu med knallar, så att det kommer nog att räcka länge. Och vi har sagt att om ni äro utan, så skall vi sända eder lite.

Amanda Hellerström har skrifvit två bref och bett oss sända 4 kg smör till en missionär och äfven vill hon ha 4 kg. Men nu får vi inte mer än 1/4 kg på hvarje sockerkort och då vi har två, så har vi fått 1 kg på två veckor. Och som vi tycker att det inte år lönande att sända så lite till Amanda, så sänder vi det till eder. Vi hade tänkt att sända det till Gunnars födelsedag men det blir nog gammalt då. Och så få vi gratulera dig i förväg.

Jaså, du har varit och sett på den nya bostaden. Det var roligt att du tyckte om den. Ja jag tycker se utsikten åtminstone, och den är väl härdig.

Hur gick det med er potatisskörd? Har ni så mycket att ni ej behöfver köpa Det är roligt att höra att pojkarna äro hungriga och vill ha mat.

Jag tror nog att vi kan sända lite smör någon gång mera, om vi nu i fortsättningen får i kg i veckan. Ni kan ju säga hur ni vill. Äggen kosta nu 3.70. Tack för pängarna, dem fick vi idag på morgonen medan posten redan var stängd i går då vi fick postanvisningen.

Ännu har Ester ej skrifvit och det är lika kärt. Hon behöfver inte skriva, stackars Ester, hon får nog skörda hvad hon sår. Men jag tror ej att vi komma att skrifva till henne.

Vi mår ganska bra nu och har något så när med arbete. hur mår Stockholms Beppe och lille Torsten. Vi längta nog ibland efter eder månni tro, men så kommer vi ihåg att vi bor på Gotland och då får vi lefva på gamla minnen och bedja Gud välsigna eder till både kropp och själ. Ja, må han välsigna oss alla.

Hälsa nu så kärt till alla vänner samt alla vid Huddinge. Mest och varmast äro ni fyra hälsade från eder syster och moster Maja.
 
 

Det är nog inte skäligt att tala om för Amanda att vi sänt smör.
 
Wisby den 3 nov. 1917 Lördag
Kära Gerda o. Gunnar samt Beppe o. Torsten.

Guds Frid.

Ett innerligt tack för brevet samt paketet med tvål. Det var välkommet, ty tvålen är som allt annat mycket dyr. Tack för bibelordet till mig. Det är gott att ha en Gud att förlita sig på i dessa svåra tider.

Här börjar att bli ont om smör också, så nu kan mån inte få så mycket man vill av den varan. ??? gryn finns ej att få. Vi fick grynkort och vi har varit i alla bodar men ej fått några gryn. Alexis Pettersson sade, att om man tog 3 kg korngryn så fick man ett kg risgryn. Men varifrån få så många kort. De har nog risgryn, men de skola gömmas väl till Jul, eller kanske ännu längre, vem vet.

Tänk att ni får så litet mjölk. Det är inte roligt för en matmor, då mjöl, mjölk och gryn tryter. Väl är det att det finns potatis ännu att få. Vi har börjat med att blanda potatis i rågbrödet. Jag gör degen nästan färdig, och så lägger jag i potatisen. Vi tycker att brödet blir godare.

Nu har vi haft bön- och offervecka i församlingen och denna vecka. skall det vara väckelsemöten. Må Gud få vinna många till sitt rike.

Jag skulle ha skrivit till lille Beppe, men jag hinner nog inte. Jag vill ändå säga dig, min lille Beppe, att jag kommer så väl ihåg dig. Och moster Maja och jag tala ofta om lille Beppe och lille Totten också. Ni äro våra små älsklingar. Vi tycker allt ibland att de skulle vara roligt att få titta till er ibland, men nu är ju den otäck sjön i vägen och så får man nöja sig med det som är.

Jag skall väl tala om att vi fått 1 kg havregryn och 1/2 kg risgryn genom fröken Amanda Johansson. Hon är en rik bonddotter och bor i stan och hon fick i en bod och så fick vi det av henne. Hon är mycket snäll mot oss.

Nu har vi fått tag i 1 kg smör och det sänder vi nu till er. Vi tänkte sända det som födelsedagsgåva till Gunnar. Det kommer ju litet för tidigt, men vi vill ej att det skall ligga så länge här. Vi gratulera således dig Gunnar med smör. Jag tänker att ni behöver det, ty det är ju gott med litet smör.

Hjärtevarma hälsningar till er alla från er tillgivna Ellen.
 
 

Jag trodde att jag inte skulle få tid att skriva till Bertil. men vi kom så tidigt från syföreningen, som i dag var på salen.
 
(Odaterat)

 

Käre Gunnar

"Ty ett barn varder oss födt, en son oss gifven, hvilkens heradöme är på hans axlar, och hvilkens namn är Underlig Råd Stark Gud, Evig Fader, Fridsfurste. På storheten af hans herradöme och på friden skall ingen ände vara."

Nu får jag på det hjertligaste tacka för det kärkomna och vänliga brefvet. Och nu vill jag önska eder alla en skön och God Jul. Ja jag önskar eder sann Julglädje, låt oss mötas vid krubban. Ja låt oss, som sångaren säger. slå vårt läger der och riktitt begrunda det stora undret. Gud har blifvit människa för oss. Ja han blef fatig för vår skull att vi genom hans fatigdom skulle blifva rika. Gud vare evig ära och låf för all hans godhet.

Så vill jag särskilt tacka dig för att du tänker på oss och vårt arbete, och vill bedja Gud hjelpa oss. Ja det behövs sannerligen mången gång. Men vi har så många gånger fått erfara huru Gud har hjelpt, att vi borde kunna förtrösta mera på honom. Ja det går igenom och snart äro vi hemma hos vår Jesus och får se honom såsom han är.

Nu vill jag bedja dig hälsa till Tant och Rakel och var själf varmt hälsad från

Tillgifne vännen Maria Kolin